Under ganska många år nu har jag själv inte talat så högt om Premier League och specifikt favoritlag. Men nu är de ju tillbaka, Nottingham Forest!
Som liten fotbollsintresserad parvel har jag hållt på detta lag sedan de någon gång i förhistorien slog Malmö FF i finalen till föregångaren för Champions League. Då var de stora namnen Peter Shilton, John Robertson, Tony Woodcock, Viv Anderson och såklart Trevor Francis. Sedan den tiden har ju förutsättningarna, transfermarknaden, de hisnande pengabeloppen och också kraven och kvaliteten på och hos fotbollen totalförändrats. Både trots och tack vare detta så är det otroligt spännande att följa laget i den bästa ligan i europa. Även om det kanske inte går rakt igenom lysande för Cooper och hans (många) mannar så har det sett ljusare ut den senaste tiden. Laget har lämnat sista platserna och också tagit sig vidare till semi i Caribao Cup. Där väntar dock Man U, så det blir tufft. Forest har dock en hel del intressanta lirare och jag hoppas verkligen att de håller sig kvar i högsta divisionen så att de kan bygga vidare. Förutsättningarna för det blir ju då att stomme och talanger stannar kvar. Jag tänker då främst på utmärkte Man U-lånet Dean Henderson i mål, Neco Williams, Brennen Johnson och Morgan Gibbs White. Det verkar ju finnas lite välbehövliga ekonomiska muskler i form av redaren Marinakis som har skyfflat in pengar till värvningar. Klubben slog väl något sorts rekord inför säsongen beträffande antalet värvningar. Några inte så lyckade, andra riktiga fynd. Gemensamt känns det som att det inte är några "tokvärvningar" på enskilda etablerade stjärnor utan nyttiga och "up and coming" sådana. Januarifönstret verkar också bli intressant med nye brassen Scarpa och eventuellt några till. Drömvärvningar vore förstås lite svenskar. Varför inte en Gyökeres eller kanske ett Elanga-lån (där förhoppningsvis speltid och självförtroende boostas för framtida landslagsuppdrag)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar