Efter en mycket god middag på utmärkta Drängen i Örebro, hittar vi till Konserthuset och klubben Mono. I tron att vi ska få sätta oss på den på biljetten anvisade raden och platsen blir vi lite snopna när det visar sig att Konserthuset förvandlats till den helmysiga klubben Mono som har både restaurang, bar, DJ med god smak och gratis popcorn! Det visar sig också att Jens Lekman inte ska gå på förrän kl 23 och att det dessförinnan ska bjudas på förband. Två fransyskor som kallar sig The Dove and the Wolf kliver upp och spelar bedårande vacker och sorgsen stämsångspop. Duon hamnar någonstans emellan First Aid Kit och Cowboy Junkies. Vackert och stämningsfullt men kanske inte de bästa förutsättningarna för en partykväll på klubben. Dock mycket hörvärt och skapade mersmak.
Fenomenet Jens Lekman går på nästan exakt på utsatt tid och skapar med sin fantastiska stämma och sitt duktiga band både dans och vemod. Medryckande och dansvänliga låtar blandas med Jens lite sorgsna croonerstämma. För mig som var en av dem som begärligt laddade ner Rocky Dennis Black Cab när det begav sig någon gång på den tideb då Mp3:an var kung, är naturligtvis just Black Cab kvällens höjdpunkt, speciellt eftersom Jens tar in sitt förband som uppbackning och för att hela publiken ropar efter svarttaxi.
Inget ont om Lekmans band, tvärtom de höjer upplevelsen, men det vore maffigt att se denne, i mitt tycke, kraftigt underskattade sångare och låtskrivare backas av en stor blås- och stråkorkester.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar