BoggBlogg

Hmm Ola sätter genast press på mig märker jag. Men ok, jag har fått den stora äran att gästa denna mycket läsvärda blogg. Är själv en musik/film/fotboll/teknik intresserad Kalmarbo sedan 8 år tillbaka. Bogg och jag är goda vänner via min totalt 6-åriga vistelse i Eskilstuna. Antar att fotboll kombinerat med musikintresse är en bra mix för att vänskap skall uppstå. Kommer ihåg första gången jag kom hem till ”ägaren” av denna blogg. Skivor, skivor och åter skivor var intryckta i princip överallt i hans smakfullt inredda lägenhet. Detta gav intryck. Har man Lloyd Cole som en slags husgud och The National som vad jag förstått något av favoritband ja då tycker åtminstone jag att man har bra smak. Har fått mängder av bra tips från denna musikälskande tvåbarnsfar från tunan. Musik för mig är känsla, ja känsla som endast jag upplever den dvs den är högst individuell och skall vara det. Det är just det som gör det så intressant pågrund av att man känner olika, men när någon känner något så vill man prova om man kan känna likadant. I detta fall gäller det musik. Har också gjort mig uppmärksam på länkarna här bredvid till andra också mycket läsvärda bloggar/sajter. Det var faktiskt idag som jag läste på bloggen ”Skivgrisen” om singsongwritern David Munyon som jag fick samma känsla som när jag hörde Joe Purdy första gången, klickade sedan vidare och lyssnade på hela skivan på spotify och fick höra denna Amerikan framföra ljuvliga bitar musik och fastnade direkt för ”Dixie Blue” David Munyon – From The Shade Of The Big Mamosa. Att denna artist inte fått mer uppmärksamhet än i Tyskland är en skam därför behöver Munyon få några rader även här på ”boggbloggen”. Slutligen kan jag konstatera att Suedes kommande album har förutsättningar att bli riktigt bra, med låtar som ”It starts and ends with you”och ”Barriers” måste det helt enkelt bli örongodis.

/over and out