Man ska inte jämföra äpplen och päron, det är sant, men när två bra band spelar på samma arena samma kväll kan man inte låta bli. Kanske också just för att de är så olika. Band of Horses vackra välsnickrade americana är ju, förlåt liknelsen, hästlängder mer musikalisk, klassisk och tidlös än Foo Fighters raka, enkla rock. Ben Bridwell´s band har ändå en otacksam uppgift att försöka värma en publik som bara väntar på att huvudakten ska gå på. De gör ändå ett tappert försök, men blir i slutändan knockade av mr Grohl och hans mannar. Kan inte tycka att Foo Fighter låtar håller Ben Bridwell-klass men på vilket sätt de levereras! Fullt ös i över två timmar med en grym energi, ett mycket tight band och hela tiden glimten i ögat i mellansnacket. Det går helt enkelt inte att tycka illa om bandet om man av någon anledning skulle försöka. Med ett antal album i bagaget så har de också samlat på sig ett pärlband av hits som tillsammans med nya plattans material pumpas ut till en mycket sångvillig publik. En publik som Grohl faktiskt får lov att fråga om de vill sjunga själva eller höra fler låtar! På kvällens minussida är förstås att vi missade Biffy Clyro helt, men man kan inte hinna allt. En liten invändning mot FF också är att de i nästan varje låt ska "krama ur" det sista på sina instrument på ett sådant sätt att man får för sig att de har spelat färdigt. Men detta är petitesser i en i övrigt mycket bra konsert. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bottom Ad [Post Page]